fbpx
fre. apr 19th, 2024

UDiscs ranking över världens bästa banor kan man tycka vad man vill om, men det finns ingen annan sammanställning som får lika mycket genomslag och har sån tyngd. 2020 utsågs Järva till världsbäst med Ale på sjunde plats. Året därpå fick bara Discgolfterminalen i Skellefteå plats på listan (efter minst sagt turbulenta tider på Järva och Ale). Och 2022 gjorde Järva comeback på en lite blygsam 84:e plats, klart slaget av Terminalen på plats 30. 

Sveriges dalande på den årliga listan skulle kanske kunna skyllas på pandemin (färre stortävlingar i Sverige och färre jänkare på besök), men samtidigt tog både Norge och Finland för sig rejält på 2022 års lista.

Men nu! Sverige är helt klart hetast på den nordiska bankartan. Norges magiska Krokhol utsågs visserligen till världens näst bästa bana, men sen fick de bara med en bana till. Discgolfgalna Finland har med tre banor och Danmark en. Jämfört med Sveriges åtta!

Listan i korthet (med svenskar i synnerhet):

1 Maple Hill, Leicester, Massachusetts, USA
2 Krokhol Disc Golf Course, Siggerud, Norge
3 Skellefteå Discgolf Terminalen, Skellefteå, Sverige 
4 Brewster Ridge Disc Golf Course, Smugglers’ Notch Resort, Vermont, USA
5 Caliber Disc Golf Course, Sandpoint, Idaho, USA
6 Eagles Crossing, Hawk Point, Missouri, USA
7 Fox Run Meadows, Smugglers’ Notch Resort, Vermont, USA
8 Blue Ribbon Pines, East Bethel, Minnesota, USA
9 Järva Disc Golf Park, Stockholm, Sverige 
10 Kippasuo Pro DiscGolfPark at Heinola DiscGolfPark World , Heinola, Finland

30 Lundbyparken, Enköping, Sverige
31 Uspatorp, Nol, Sverige
42 Ymergårdens Discgolfcenter – Gold Course, Brämhult (Borås), Sverige
46 Häfla Bruks DiscGolfPark, Rejmyre, Sverige
58 Fålehagen DiscGolfPark, Motala, Sverige
82 Alviken, Västervik, Sverige

Vi börjar med att summera några anmärkningsvärda saker

Uspatorp och inte minst Häfla Bruk är väldigt nya banor. Sjukt imponerande att de letat sig upp så snabbt!

Uspatorp ligger vägg i vägg med Ale som snart öppnar igen. Vilket discgolfparadis som väntar strax norr om Göteborg. Och all cred till Camilla Jernberg som haft både fingrar och armar samt en grävmaskin med i spelet i båda fallen.

Svenskbanornas placeringar skiljer sig en del från användarbetygen i UDisc. Där är exempelvis Alviken en bit ifrån topp 10 i Sverige. Och Tyresö har enligt användarna Sveriges fjärde bästa bana. Men nya perspektiv är bara kul!

Järvas revansch! Att klättra upp på en nionde plats efter alla turer är helt makalöst. Järva är visserligen min hemmabana, men det går inte hylla arbetet där nog. Jag måste åka dit väldigt tidigt en vinterdag för att tees inte ska vara skottade och isfria. Tack Mats, Simon och alla andra!

Terminalen trea – hur stort är inte det?

Om Discgolfterminalen inte låg i Skellefteå hade banan troligen toppat svensklistan även sett till användarbetyg. Det är min gissning. För hur många av Sverige discgolfare har egentligen besökt mästerverket i Skellefteå? Jämfört med exempelvis Järva? Det är eliten som åkt dit och spelat tävlingar, men vi vanliga dödliga – ”novicer” – har nog inte varit där i någon större utsträckning. Åtminstone jag måste ändra på det.

Jag skulle faktiskt ändrat på det redan förra hösten. När jag och Arve åkte upp till Skellefteå för att träffa Latitude 64 hade vi discarna med oss. En hyfsat snabb intervju till vår bok på L64 tänkte vi och sen åtminstone nio hål och fotosession på banan. Det sprack helt. Tomas Ekström var så frikostig med informationen att vi höll på att missa planet hem utan att ens varit i närheten av banan.

Femte hålet på Terminalens blåa och svarta slinga. Låt inte dom mörka molnen avskräcka. Svarta slingans 204 meter däremot …
Foto: Daniel Falk

Om hur Discgolfterminalen kom till finns det ganska mycket om att läsa i vår bok Discgolf – 18 hål i mitt hjärta. 1999 invigdes en niohålsbana som Tomas Ekström designat. Sen börjades det skissas på 18 hål, som var på plats 2003. Två år senare tog klubben över huset vid banan. 2006 gjordes den så kallade svarta banan, nio hål som skulle vara längre och svårare. Syftet var att få köra stortävlingar och att dom egna talangerna skulle få träna på en riktigt tuff bana. Senare tillkom ytterligare nio hål.

Två anledningar till framgångarna

Att de kommit så långt som de gjort beror bland annat på två viktiga faktorer: intäkter och svett. Tomas Ekström berättar i boken:

– Både jag och Svante (Eriksson) var med samma dag som Mats (Löf) ställde ut korgarna på Järva. Pay to play var helt nytt här, men det visade sig ganska snabbt att det skulle funka. Det var den stora lyckan att vi kunde få in pengar till föreningen. Därför kunde vi köpa in röjsågar, klippare och annat. Sen gjordes det ett jäkla jobb. Vi var tio pers som la ner obscent mycket tid. Kanske inte riktigt på Alenivå, men bra nära.

En som idag hyllar banan är Emil Dahlgren. Han är uppväxt i Skellefteå, men flyttade till Göteborg innan Terminalen byggdes. I dag – och åtminstone fram till Ales nyöppnande – håller han Terminalen överst bland alla banor:

– Man märker att det är en discgolfare som stått i den där skogen och tänkt till, om allt från landningsplatser till korgarnas placering. Här har man designat en bana, inte lagt en bana. Den är utkarvad i skogen enbart för discgolf och man har fått skapa som man ville. På Terminalen får man ofta spela på placering och hitta bra lösningar. Hålen kan attackeras på olika sätt vilket gör att man får spela sitt spel. Första gången jag var där kände jag att det är så här en discgolfbana ska göras. Det är svårt, vackert och klurigt, allt i ett. 

Bättre banor ger bättre spelare?

Ett återkommande tema i vår bok är hur svenska spelare ska ta sig tillbaka till världstoppen. En av lösningarna som många presenterar är att vi behöver fler bättre och mer utmanande banor. Att döma av UDiscs senaste banranking verkar vi vara på god väg.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.