Från Alingsås till EM-guld: Dennis Augustssons sanslösa discgolfresa

Det bubblar ordentligt kring Dennis Augustsson denna sensommar. Han har precis anmält sig till USDGC när Discgolfa ringer upp honom. Inte nog med att han först går och vinner SM-guld – två veckor senare åker han för att spela sitt första EM med inställning att ha roligt, känna in atmosfären och bara försöka spela så gott han kan. Och som han spelade!

Vem är Dennis Augustsson?

Född: 2002

Hemmabana: Nolhaga i Alingsås. En tight skogsbana.

Prestationer: Svensk mästare och europeisk mästare 2023. Två lag-SM. Junior-SM-guld och två junior-SM-guld i parspel (med Ture Valtonen och Oscar Sellén).

Sponsorer: Innova

Utanför discgolfen: Umgås med kompisar. Förra året var jag sommarvikarie på ett LSS-boende där jag nu arbetar som timvikarie off-season.”

Hur kändes det att vinna EM?

– Det var något speciellt som jag inte hade räknat med. Jag reste dit med Gustav och Hugo och gick in med inställningen att bara ha roligt och vara närvarande. Jag ville ta in upplevelsen och göra det bästa utav det. Efter fyra rundor hade jag tio kast marginal. SM tog jag hem med åtta kasts marginal. Mina två största tävlingar för säsongen och jag lyckas vinna med 18 kast kombinerat. Det är helt sjukt!

Vad tror du det var som klaffade?

– Det var att jag inte tog ut något i förskott och höll mig fokuserad på varje kast. Jag har det som krävs för att hamna 18 under på den banan. Banan var visserligen ganska teknisk och med låga tak, vilket passar mig. Man var tvungen att hålla kasten lågt och hitta linjen. När allt flyter på är jag bra på det. Och jag höll mig så närvarande som möjligt och det var rätt metod.

Du är vänsterhänt. Jag upplevde att banan under EM var något mer balanserad för högerhänta spelare. Hur upplevde du det?

– För mig spelar det ingen roll när jag är i mitt flow. Ofta föredrar jag att kasta forehand. Så om det är en “vänsterbana” eller “högerbana” spelar inte så stor roll. Men jag upplever den som lite mer lämplig för högerhänta kastare.

Upplevde du även att banan under SM (Ale) lämpade sig för ditt spel?

– Ja, det skulle jag säga. Speciellt när jag hamnar i flowet. När jag inte är i mitt flow då kastar jag kanske 130 meter. Men när jag är i min “zone” kastar jag längre. Och med adrenalinpåslag så kastar jag upp till 150 meter, skulle jag säga. 

– Jag vill inte låta kaxig, men när jag är i mitt flow så känns det inte som att det finns något som är lättare i världen. Jag förstår inte ens själv vad det är jag gör eller hur. Det är som att jag bara sitter i passagerarsätet och tittar på. Det är som att det är meningen med livet för mig att hamna i den bubblan och visa folk hur man kan spela discgolf. Det sitter i muskelminnet eller nåt.

Tror du det finns någon som kan stoppa dig när du är i den bubblan?

– Nej, inte ens Isaac Robinson.

Hur förbereder du dig mentalt för att hamna i ditt flow?

– Jag försöker observera tankarna utan att reagera på dem, vara 100 procent närvarande, släppa prestationskrav och hur andra deltagare spelar. Jag försöker bara vara i min bubbla. Vilket jag hamnar i genom att vara 100 procent närvarande och ta in i upplevelsen och tävlingen. Det är svårt att beskriva. Det är inte något speciellt jag gör förutom att göra mig medveten om vad jag är med om och ta bort alla negativa tankar. Bara spela mitt spel och se hur långt det tar mig.

Känner du ingen press? Till exempel när du gick ut på första tee inför sista rundan under EM?

– Nej, jag var bara hur taggad som helst att ta det nya banrekordet. Jag hade ingen form av destruktiv nervositet. Jag kan ha varit nervös, men det gav mig bara mer fokus och fick mig att prestera bättre. När jag kastade ut först och hamnade i “sweet spot” och sen nästa spelare kastade, som jag inte minns vem det var, och hamnade OB och min första tanke: “Va? Ska de inte ge mig mer motstånd än så här?”. Det var ju då de skulle jaga mig …

Du är anmäld till USDGC nu. Hur tror du det kommer gå för dig där?

– Jag tror det kommer gå bra. Jag vet inte hur bra, men bra, tror jag. Många jag pratat med säger att det är en bana för vänsterhänta. De flesta som vunnit USDGC har haft en stabil forehand.

Säsongen går mot sitt slut även om du har några tävlingar kvar. Har du börjat fundera på nästa säsong?

– Ja, jag har funderat ganska mycket och har kommit fram till att jag kommer prioritera majors i USA och eventuellt några tävlingar som Innova arrangerar. Men annars kommer jag att hålla mig i Europa och spela Euro Tour. Jag har pratat med amerikaner som kommer prioritera Europa nästa år. Det är många som blivit inspirerade av Paul McBeth’s Europaturné och kommer att välja att åka över hit för att spela. Jag tror vi kommer få se fler amerikaner i Europa än europeer i Amerika nästa säsong.

Vad har du för ambitioner?

– Att ta discgolf till nästa nivå genom att konstant vara i min bubbla när det är tävling och visa hur man spelar discgolf. Då tror jag faktiskt att jag kan ta discgolfen till nästa nivå. Jag tror att jag har det som krävs.

Till andra spelare som vill satsa på att vinna EM och SM i framtiden. Vad har du för råd till dem?

– Bygg en grund som är positiv i det mentala. Övertyga dig själv att du kan och kommer klara det. Sen är det bara att träna puttning. För puttning är underskattat och man tjänar så otroligt många kast om man sätter sina puttar. “Drive for show, putt for dough.”

Hur började du med discgolf?

– Jag började redan när jag var fyra-fem år och gick med min pappa och kastade. På den tiden fanns det något som hette Västgötatouren som han spelade med sina vänner och jag följde med. Jag var lite för liten för att hålla fokus. Men jag, pappa och hans vänner brukade kasta lite på skoj och väldigt avslappnat. Sen var det 2016 i maj som jag och farsan skulle ut och lira en runda men han kunde inte. Så jag gick ner själv till Nolhagaparken och otroligt nog arrangerades veckotouren precis när jag kom dit, så jag gick med två stycken. Efter första touren var jag helt fast. Några månader senare spelade jag min första PDGA-sanktionerade tävling, Alingsås Open, som var en del av Västgötaturen. Min andra tävling var på Ale vit. Då kunde jag kasta 50 meter. Så du kan tänka dig hur den tävlingen gick för mig …

Tre snabba med Dennis Augustsson

Roligaste bana du spelat? Bra fråga. Jag skulle kanske säga The Beast, Nokia. Även fast jag hamnade OB 25 gånger. En högklassig bana med mycket historia runtom. Eller nej, det är nog det roligaste eventet. Jag gillar ju riktiga banor. Alviken svart i Västervik skulle nog kunna vara den roligaste banan jag spelat.

Vem går du helst en discgolfrunda med? Emil Blom från Stenungsund. Han tävlar inte så mycket, men han kastar en hel del. Vi har bra personkemi.

Bästa discgolfminne? Det var en dubbeltävling i Vetlanda 2019, Discexpress Challenge. Jag spelade med Oscar Sellén då. Vi åkte dit med Hampus (Oscars bror) och Emil Blom. För jag ville ha ett Grip 6-skärp och den som vann den tävlingen fick ett sånt skärp. Jag och Oscar hamnade i särspel efter tävlingen och skulle då spela om hål ett och två tills det var avgjort. Båda paren tog birdie i tre omgångar och på första hålet i fjärde omgången. När vi skulle spela hål två för fjärde gången (i särspelet) så parkerade de, Oscar kastar ut och träffar ett träd som kickar en bit in i skogen som skulle bli väldigt svår att sätta. Så jag steppar upp på tee och ace:ar. Det är nog mitt bästa minne om man nu inte skulle svara EM-guldet … men det har jag inte smält än.